Jag tror att den finns en bild av man ganska enkelt driver ett litet företag. Det finns en bild av att stora organisationer med hög ekonomisk omsättning har de största utmaningarna. Det stämmer inte i alla lägen. Och på grund av detta strandar en bra affärsidé, för att man inte har respekten för det "lilla".
Det kan vara enkelt att "försvinna" i en stor organisation, medans man jobbar nära inpå i en lite, och alla är enormt beroende av alla. Därför är det ännu viktigare att det funkar eftersom uppsägning eller omplacering inte är möjligt.
I vårt lilla företag (restaurangen) möter vi exakt samma utmaningar vad gäller jämställdhet, mångfald, entusiasm, lågstatusjobb, ledarskap osv. Vi får givetvis jobba hårt för att hitta vägar att gå. Vi kan inte vända oss till en annan avdelning eller skylla på någon annan om det inte funkar. Vi är enormt beroende av vår egen kreativitet och att vi är lösningsfokuserade.
Det lilla företaget funkar enligt PBL (Problem Baserat Lärande = Doubleloop-lärande) vi gör massor av fel, lär oss nytt varje gång och ibland kostar det enorma summor pengar/kraft/tid. Men vilken tillfredsställelse när det sker förändringar. Vi har tagit oss igenom alla organisatoriska problem och rett ut dem alla. Mycket beroende på envishet och j…ar anamma. Och i retur får vi kunskap som är värt hur mycket som helst.
Vi har vänt en motarbetare till en medarbetare. Vi har undervisat i svenska. Vi kämpar med enorma skatter och arbetsgivareavgifter. Vi investerar pengar från vår privata kassa för att vi tror på "det goda företagandet" (som jag inte definierar i denna blogg).
Att driva företag är utmanande och kul.