Fem sekunders principen

Jag läste i en bok (för övrigt en ruskigt bra bok) att vi idag lägger allt mindre tid på att betrakta saker än vad vi gjorde för femtio år sen. Det sägs att världen snurrar allt fortare men kanske är det vi som rör blicken mer rastlöst?

Tanken är att man, för att vara i nuet, ska fästa blicken fem sekunder på en sak... testa... ettusenett, ettusentvå, ettusentre, ettusenfyra, ettusenfem. Inte så lätt? Om man övar sig kommer vår förmåga att uppleva saker bli fördjupade. Kan behövas med tanke på hur allt bara susar förbi.

Tänk på det när man för en diskussion med någon, hur svårt det är att fästa blicken i någons ögon mer än tre sekunder, utan att det ska upplevas som djup förälskelse.

Nä, nu har jag suttigt här i mer än fem sekunder, nu måste jag rusa vidare:)

Tv fenomen

Sällan tittar jag på tv men iblan hittar man en "lagom" bra serie. Något som är lättsmält och som man orkas sätta sig in i. Men va trött jag blir när alla serier efter ett tag övergår till att handla om karatärernas liv. Från att lösa mordfall till komplicerade sjukdomsfall, glider hadlingen från problemlösning till konflikthantering. Plöstsligt ser vi "Days of our Lives" på bästa sänningstid.

Jag som verkligen gillade "House" han uppförde sig liksom på ett sånt sätt som man själv vill men aldrig vågar. Plötsligen har han blivit offer för en obesvarad kärlek, och innan vi vet ordet av kommer han väl att bli välsignat snäll, timid och kär.

CSI ligger på gränsen och vippar.

Ha en bra dag i mediabruset!

Att blogga!

"Alla som är något måste ha en blogg!" Sa brossan,när man satt med sin lördagsdrink i handen (en Bloody Mary för att vara exakt. Visst är det en sån drink man kan längta efter och när man väl får den, undrar men varför?). Nåja, blogg, bror och vara någon. "Det är klart jag är någon och således måsta jag ha en blogg!"

Nu sitter jag här med min nya skinade blogg och har föga aning om vad jag ska skriva eller hur jag ska göra. Blogg, Poast, Dashboard... vem vet, detta kanske aldrig blir publiserat?

Förutom alla tekniska hinder känner jag en smula ångest över att jag måste skriva VARJE dag. Detta åtagande, att kunna producera så mycket "dravel" vet jag inte om det är möjligt. Men alla resor, långa som korta börjar med ett steg, och detta är mitt första steg.

Vi ses VARJE dag.