Jag var ute på stan för någon vecka sen. Jag är en ”cykloman” och jag hade parkerat min cykel strategiskt nära. När jag några timmar senare kom ut för att hämta min cykel upptäckte jag att någon ”snott” min barnsadel. Nåja tänkte jag den behövs knappast längre, men jag retade ändå upp mig på att människor inte kan köpa sina egna prylar osv. osv.
Väl framme vid min cykel, upptäcker jag att det inte är min cykel. Vilken tur, min cykel stod en bit bort, och titta barnsadeln är kvar.
Sensmoralen i denna lilla oskyldiga historia är att visa hur mycket fantasi vår hjärna har för att hitta utomstående faktorer som påverkar att det blir fel, snarare än att i första läget fundera ut hur man själv tänker/handlat fel.
Det kan vara användbart när man hamnar i konflikter och pikanta situationer, att titta på den egna fantasin för att hitta en lösning. Att låsa sig i första läget, ” jag har alltid rätt omständigheterna har gjort att det blivit fel”, kan vara ett aber.
Paus
12 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar